Under mina kurser kommer det många gånger upp att om man inte har kontroll, så är man inte stark. Att alltid ha kontroll och vara inne och peta och styra i sådant vi kanske inte ens kan eller ska styra, är inte detsamma som att vara stark. Trots att vi nu är inne på 2019 så finns det fortfarande en negativ klang och föreställning när det gäller svaghet och sårbarhet. Att visa sig sårbar är för många detsamma som att vara svag och då försöker man kontrollera en situation eller livet och därmed göra sig stark. Vilket snarare är en motsats.
Så när är man stark då? Vi är starka när vi bejakar och ser alla sidor hos oss själva. Alla har vi stunder då vi är sårbara och det är inte lika med svaghet. Det är att vara människa och ha ett känsloliv. När vi kan se att det är så det är och acceptera den sidan hos oss själva utan att döma eller värdera den, så behöver vi inte känna svaghet eller nedvärdera oss. En känsla är något som bara är; en energiform eller vibrationsfrekvens för stunden hos en mänsklig varelse. Den är varken svag eller stark. Den bara är.
När vi tillåter den att finnas så behöver vi inte kontrollera allt som sker. Vi kan då istället leva i tillit. Styrkan kommer därmed när vi accepterar oss själva som den person vi är med olika energilägen i stunden. Vi bejakar då vårt sanna jag och har inte längre något behov av att döma eller värdera. Vi slutar då att motarbeta och slå ner på oss och vi kan känna ett inre lugn och tilliten ökar. Då kan vi stå i vår sanna kraft, även när vi är sårbara.
Änglakramar Carina copyright 19-02-21